Jämtland
Mike och Emilio redo för kvällsfiske!
Jag och de största barnen bestämde oss för att åka upp till Jämtland. Till Vallsjön som ligger 10 mil från Östersund. Utanför Kälarne och Hammarstrand. Min svågers släkt har stuga där. Det är ca 90 mil och det tar en stund att köra dit. Typ 9-10h beroende på hur länge barnen orkar sitta i bilen och hur mycket vägarbeten och köer det är i Stockholm.
Det är alltid en magisk känsla när man väl är framme! Här åker kusinerna bräda.
Resan upp gick hur bra som helst. Vi stannade först och åt i Mjölby, vid Gränna. Sedan stannade vi för barnen ville ha glass och bilen ville ha olja. Ölja ölja. Sen stannade vi och tankade bredvid en polisbil, enda polisbilen på hela vägen. Cimberli somnade men vaknade av att jag körde på nåt pudergrus så bilen gled hit och dit. Någon hade krattat vägen åt fel håll, det var lixom vågräta fåror. Sedan hade de lagt på nåt puder som var superhalt. Kändes som blankis och tre gånger blev jag riktigt rädd att jag skulle glida i diket. Cimberli sa då: kör inte så fort då mamma. Tur att hon är smartare än mig. Jag saktade ner och sen var vi framme.
Detta var typ det enda vi såg av prinsessorna på hela tiden. De var så glada över att få va tillsammans så det lekte i princip själva hela tiden. Mike och Emilio fick bara va med när det passade sessorna.
Mike ville hela tiden åka ut på surfingbrädan, han tyckte det var jätteku! Men helst ville han åka ut själv.
Här övar han på att stå på den, efter att ha åkt till andra stranden med kusinen. När jag tar kortet ska han dock precis hoppa av.
Vi hade så varmt och tre skogsbränder runt om oss. Jag bestämde mig för att vi skulle va frivilliga brandmän men precis när jag satt och slog in numret på telefonen sa min syster: men ni kommer inte få släcka bränderna, ni kommer nog få dela ut mat. Där tappade jag min energi och la genast ner telefonen. Inte tänkte jag sitta i ett tält och byta ut den svettiga osten på ostmackorna. Jag vill köra brandbil eller spruta vatten, eller vattenbomba. Kanske var egoistiskt tänkt av mig men jag insåg att jag kanske inte var någon bra teamarbetare just när det gäller brandförsvar.
Här satt vi och njöt av värme och mat varje dag och varje kväll! Så gott! Nallehunden låg och svettades under bordet hela tiden, hon var så varm och helt slut. Vi grillade endast en gång och då använde vi gasolgrill. Två veckor före hade en bonde 300 m bort plöjt sin åker och då hade skopan stött emot en sten, bonden hoppade genast ut med brandsläckare och försökte släcka elden men den spred sig supersnabbt. Som tur var fick de stoppat branden snabbt!
Vi fiskade varje dag. Givetvis hade jag flytväst ute på sjön. Vi fick abborre och massor med gäddor. Jag ville meta en av dagarna men maskarna hade torkat. Jag provade med gäddöga men det var visst ingen fisk som gillare det. Vi hade fisketävling hela veckan och jag valde det vinnande laget såklart. Vi vann med 27 - 13 tror jag det var.
Vi bestämde oss för att damma av racerbåten och åka saker efter den! Det var inte helt enkelt då den stod fastbunden uppe på land men eftersom vi var ett positivt gång gick det hur bra som helst. Båten var dock väldigt vinglig och höll på att kantra några gånger, jag fick agera tyngd och var typ 5mm från att ramla i tillsammans med den lilla båten med den alldeles för kraftiga motorn. Men det gick bra! Här ovan njuter Cimberli och kusin Novis åker keeboard bakom båten!
Mike kom även över sin rädsla för hög fart. Han har tidigare vart väldigt reserverad och jag tror det beror på att han haft och fortfarande har lite dålig balans. Tiger-Mikes kropp får lixom jobba på ett annat sätt och använder andra muskler för att kompensera upp balansen. Men denna gången åkte han 4-hjuling med en person som är lika lugn som honom och som Mike genast fick fullt förtroende för. Så nu älskar han hög fart! Jag fick dock be personen sakta ner lite med Mike då jag fick 100 katastroftankar och bilder i huvudet av barn och fyrhjulingsolyckor.
Wakeboard-åkning. Jag försökte åka med förstor våtdräkt och flytväst på mig. Jag kom upp på första försöket men faceplantade ganska snyggt. Sen kom jag nästan upp några gånger, sedan var jag jättetrött i underarmarna. Träningsvärk i en vecka efter i hela kroppen, av ett nästan åk!
Allt flöt på så bra (no pun intended)! Jag och syrran var ute flera gånger en uppblåsbar madrass, eller egentligen är det en sån uppblåsbar dubbelsäng. En av gångerna flöt vi iväg så Emilio fick hämta oss, en annan gjorde jag kullerbytta ner i vattnet, så klart. Även Mike uppskattade madrassen och trots att vi satt några meter ifrån honom blåste madrassen iväg och jag fick kanota mig ut och hämta honom, han tyckte det var jättekul.
Efter en underbar och skön vecka bar det av hemåt egen. Cimberli, Mike, kusin Novis och jag åkte hem till Övre krok =)
Kommentarer
Trackback
