Jag har tränat som en tok i år och tränat ännu mer det sista halvåret. Allt för att klara Polisprövningen.

 

 

På onsdagen begav jag mig ner mot Malmö. Efter att ha kört fel en stund inne i Malmö började jag fundera på om jag verkligen var där eller om jag magiskt hade hamnat i Amsterdam. Industrigatorna såg precis likadana ut. Efter att ha gjort några olämpliga U-turns hamnade jag rätt. Så fint det är i Malmö! Vackra byggnader och fina konstvärk. 

 

Jag hittade enkelt flera parkeringshus och lottade mellan tre stycken. När jag kom upp från parkeringshuset gick jag direkt mot hotellet, efter ett tag upptäckte jag att husnummren (stavning?) gick nedåt i stället för uppåt, givetvis hade jag gått åt fel håll samt dokumenterat helt fel väg med hjälp av foton.  

 

 Jag sov på Best Western Hotel Royal, inget hotell som jag valt om det inte hade dykt upp som förslag via rekryteringsmyndigheten. Jag ångrade hotellvalet när jag såg att Clarions stora byggnaden dök upp på andra sidan gatan. Men trots det var jag mycket nöjd med det. Litet men mysigt hotell!

Hade lånat Mikes coola rygga. 

 

 

På natten var det någon som blev knivskuren och rånad, vilket resulterade i att en helikopter cirkulerade runt hotellet i flera timmar. Tillslut flög den iväg och jag somnade. Tyvärr åkte den inte hem för att den hittat gärningsmannen/männen utan för att den fick kasta in handduken och fortsätta söka på andra sätt.

På morgonen åt jag mysig frukost på hotellet och begav mig till Rektryteringsmyndighetens lokal som låg 100m bort. Först fick jag visa legitimation, skriva in mitt personnummer på en skärm och sedan prata med en trevlig dam i en lucka. Sedan var det dax för första testet. Det var ett begåvningstest som bestod av bland annt ett slags IQ-test och motsatsord. Detta testet klarade jag såklart. Efter det  var det Personlighetstest på menyn. 

Personlighetstestet innehöll många roande frågor, tyckte jag iaf. Det testet klarade jag såklart med.  När jag klarat de båda testerna fick jag träffa en sjuksköterska. Hon frågade lite sjukdomsfrågor och sedan var det dax för styrketestet. När man gör de testet får man stå på en typ våg som mäter styrkan i de största muskelgrupperna, man rycker upp en stång från strax under knäna till hakan. Som ett marklyft med high pull ( det heter säkerligen något annat). När jag klev på maskinen sa sjuksköterskan att jag bara vägde 46,1kg. Men att jag skulle prova ändå. Jaha tänkte jag, vad spelar det för roll vad jag väger. Det spelade roll. Jag hade för liten muskelmassa. Mitt problem hela året har vart att inte gå ner i vikt. Trots det har jag gått ner från 49-36,1. Surt. Jag gjorde jag lyftet och kom inte upp i den kraft som jag skulle. Inte alls. Sjuksköterskan hämtade en annan person som skulle se om han kunde ge mig tips på något jag skulle göra annorlunda. Men de båda konstaterade att jag gjorde helt rätt, stod helt rätt, lyfte helt rätt och att det syntes att jag gjort mycket marklyft och var vältränad. Men muskelmassan var ändå för liten. Tack vare min genetiska uppsättning. Sjuksköterskan sa att hon hade haft tips till alla andra hon mött genom åren på vad de skulle ändra på eller kunna göra annorlunda för att klara testet men till mig hade hon tyvärr inget.